Bygga eller köpa – när AI har ändrat kalkylen

AI gör det billigare än någonsin att bygga egna system. Men billigare att bygga betyder inte att det är rätt att bygga. Så resonerar jag.

Dotun Ogunkanmi · 2026-11-04 · 5 min läsning

Under större delen av min karriär har frågan om att bygga eller köpa haft ett ganska tråkigt standardsvar: köp, om ni inte har mycket goda skäl att låta bli. Att bygga själv var dyrt, tog lång tid och krävde ett utvecklingsteam som de flesta bolag varken hade eller ville ha.

Det svaret är inte lika självklart längre. Sedan juni 2025 har jag byggt Nielhouse, en tjänst för bostadsköpare, i stort sett på egen hand med AI-verktyg som Lovable, Cursor och Claude. Sådant som för några år sedan hade krävt ett team och flera månader tar i dag dagar. Det förändrar kalkylen. Men inte på det sätt som många tror.

När det dyra var att bygga

I en tidigare roll kom jag in i en koncern som några år tidigare hade köpt ett techbolag för att bygga en egen plattform för transportplanering. Tanken var god: en egen lösning skulle ge en konkurrensfördel som standardsystemen inte kunde ge. Men åren gick, teamet drogs in i allt annat som verksamheten behövde, och ingen hade riktigt räknat på hur mycket som återstod innan plattformen faktiskt kunde bära verksamheten.

När jag gjorde den beräkningen – vilka kompetenser som behövdes, hur många personer och hur lång tid – hamnade kostnaden för att bygga färdigt på ungefär samma nivå som att upphandla och införa en standardlösning. Skillnaden var att standardlösningen kunde vara på plats betydligt snabbare. Min rekommendation blev att sluta bygga själv, och ett externt andra utlåtande kom fram till samma slutsats.

Det svåraste var inte analysen. Det svåraste var att släppa det som redan var investerat. Gjorda investeringar är det mest underskattade argumentet i ett beslut om att bygga eller köpa, och det pekar nästan alltid åt fel håll.

I ett annat bolag, med en betydligt mindre IT-organisation, fanns inget utvecklingsteam att luta sig mot. Där fick vi vara kreativa: low-code, automation i verktyg som Make och – ganska tidigt – språkmodeller för att analysera data. Det blev ofta både snabbare och billigare än att bygga eller köpa stort. Det återkommer jag till i en egen artikel.

Vad AI faktiskt har ändrat

Det största som har hänt är att kostnaden för att pröva en idé har rasat. Med AI-verktygen kan du ha en fungerande prototyp på några dagar, låta riktiga användare testa den och kasta den om den inte håller.

Det gör det också möjligt att svänga snabbt. När jag började med Nielhouse ville jag att bostadsköpare skulle kunna beskriva sitt liv – vad de tycker om, vilka områden de trivs i, vad som är viktigt i vardagen – och matchas mot bostäder som passar. Jag hamnade snabbt i återvändsgränder. Det var svårt att få in bostäder på plattformen, och det var svårt att översätta vad köpare egentligen vill ha till något en tjänst kan arbeta med. Så jag svängde om och gjorde tjänsten till en anteckningsbok för bostadsjakten, som man kan dela med sin partner eller familj. Den idén var inte dålig, men den löste bara en liten del av det som gör bostadsköp svårt. Varje sådan sväng tog dagar, inte månader.

Men det går lika snabbt att göra fel. Du kan gå ner i ett kaninhål i flera dagar eller veckor innan du inser att det du byggt inte behövdes. Du kan bränna pengar på krediter och verktyg i en takt som överraskar. Det är fortfarande billigare än en heltidsanställd utvecklare – men det är inte gratis, och det är inte riskfritt.

Vad AI inte har ändrat

Att bygga är den lilla delen. Att förvalta är den stora. En lösning ska uppdateras, säkras, integreras med nya system och förstås av någon om tre år. AI-verktygen har gjort det billigare att skriva kod, men inte billigare att äga den.

Fällan "vi är unika" har blivit farligare. Det har alltid varit lätt för ett bolag att säga att just deras behov är speciellt. Med AI-verktyg är det dessutom lätt att bygga något på några dagar som verkar bekräfta det. Men om någon annan enkelt kan göra samma sak är det inte unikt. Något är på riktigt unikt först när det avgör om verksamheten överlever eller växer.

Leverantören kan ofta lösa det åt er. Ibland är det klokaste att ta ett tydligt samtal med sin systemleverantör och förklara varför en funktion är viktig. Är den viktig för er är den ofta viktig för fler av deras kunder – och då bygger de den, och ni slipper förvalta den.

Min tumregel

Om en lösning bäst förvaltas av ett bolag som gör samma sak för många kunder, och det inte är för dyrt, är ni nästan alltid bättre hjälpta av att köpa.

Om ni däremot inte hittar något som löser just ert behov kan det vara värt att bygga – och då är AI-verktygen ett verkligt alternativ, även för mindre organisationer. Men bara om ni också kan svara på hur lösningen ska förvaltas.

Fem frågor innan ni bestämmer er

Avgör det här om vi överlever eller växer – eller är det bara något vi har vant oss vid att göra på vårt sätt?
Finns det en standardlösning som täcker det mesta, och kan vi leva med resten eller få leverantören att bygga det?
Vem förvaltar lösningen om tre år, och vem ansvarar för säkerheten?
Har vi räknat på hela kostnaden – inte bara att bygga, utan att drifta, vidareutveckla och en dag avveckla?
Skulle vi fatta samma beslut om vi inte redan hade investerat något?

Billigare är inte samma sak som rätt

AI har gjort det möjligt för fler att bygga. Det betyder inte att fler borde bygga – det betyder att beslutet behöver fattas med mer disciplin, inte mindre. Entusiasmen för vad som går att göra får inte ersätta frågan om vad som är värt att äga.

I nästa del av serien skriver jag om vibecoding i praktiken: hur man håller fast vid kunden och den ursprungliga planen när utvecklingen går så fort att idéerna hinner förgrena sig flera gånger samma dag.